NERAGATA
- Mangskogs hembygdsgård -



Gården ligger strax nedanför den gamla bygatan genom Takene, därav namnet. På ungefär samma plats har den legat i åtminstone 400 år, av jordeboken att döma.

Nuvarande mangårdsbyggnaden är också mycket gammal, vid renovering hittades årtalet 1783 uppe på vinden. Den tidigare hembygdsgården var från Pålstorp i Bjurbäcken och anskaffades tack vare Alfred Bryntesson på Gustafslund, som också skänkte tomtplatsen i skogskanten väster om kyrkan. Gården förstördes vid en brand 1947, några år senare förvärvades Neragata. Efter en grundlig renovering invigdes gården 1955 av dåvarande landshövdingen Axel Westling.

Tillbyggnaden av ett modernt kök skedde 1983 efter en donation av Anselm Eklöf. Den gamla farstun fick lämna plats för det nya köket, huset i övrigt har så långt möjligt pietetsfullt bevarats så som det såg ut från den allra första tiden.

1992 skedde en grundlig upprustning av gården, bl.a. annat med hjälp av ungdomar från bygden som genom ett s.k. ALU-projekt bytte väggpanel på två väggar, samt gav uthusen "ett lyft". Detta både bokstavligt och bildligt talat. Man planerade också marken och förbättrade dräneringen. I ett annat projekt har gårdens alla inventarier dokumenterats, detta har utförts av en granne till Neragata - Monica Eriksson i Åkerbråten. Under 2010 avfotograferades föremålen och lades in i datorns föremålsregister, ett projektarbete av Kenneth Larsson. 

Många inventarier är från Agnes Keyland och härstammar från Nils Keylands hem i Bjurbäcken.

På Neragatas andra våning finns "Gammelrummet", ett rum med att stort antal fotografier tagna av Nils Keyland, mestadels med människor från bygden som motiv. De föreställer vardagen för våra finska förfäder i Mangskog, allt från jakt och fiske, jord- och skogsbruk, sjukdomsbot och bastubad till lördagskvällens "friing" i pigkammaren.

I Gammelrummet finns även numera Frödingrummet, ditflyttat från numera privatägda Prästgården. 

Gården genomgår 2017 en större förändring - köket byggs ut och uthusen förses med en bättre scen och publikplatser. Gamla halvruttna lönnar har huggits ner, några år får vi därför dras med en något kalare natur runt huset. 2010 försågs hembygdsgården med nytt skiffertak - två större arvsdonationer har gett möjlighet till dessa förändringar. Vi skänker en tacksamhetens tanke till bortgångna Henry Eriksson, Slobyn och Kjäll Andersson, Åstenäs.

 






ÄGARELÄNGD

Ursprungsartikel hämtad ur Kulturföreningen FineMangens bok "Takene" från 2002

En artikel signerad Kenneth Larsson

 

1698-1725

Sigfrid Michelsson och Anna Svensdotter.  

Sigfrid var av finska släkten Simonsson från Slobyn, född ca1668. Makan Anna kan ha varit dotter till Sven Andersson och Gyrin Andersdotter i Takene, som 1691 fick fasta på 1/6 av Takene. I så fall bodde Sven och Gyrin vid Neragata - detta är dock tills vidare obekräftat.

Sigfrid dog 1716.

 

1725-1759

De föregåendes son Sven Sigfridsson och Kari Bengtsdotter.

 

Sven föddes 1700 och dog 1759, Kari var från Högboda och levde åren 1703-1773.

 

1759-1783

De föregåendes son Nils Svensson och Britta Olofsdotter.

 

Nils dog 1766, endast 36 år gammal. Britta, som var född 1727 i Brunskog, gifte sedan om sig med Anders Nilsson frän Skärmnäs. Samtliga sex barn flyttade till Brunskog.

 

1783-1793

De föregåendes son Anders Nilsson och Maria Ersdotter.

 

Under Anders Nilssons tid påbyggdes gården och fick i grova drag sitt nuvarande utseende. Kanske blev detta för mycket för Anders, han flyttade 1793 till Kärra i Slobyn och blev där fattig torpare. Han dog 1817 i Åmot, Brunskog.

 

1793-1794

Johan Erlandsson Nyqvist och Brita Jansdotter.

 

Från Sunne kom detta par, födda där 1770 resp. 1763. Familjen flyttade sedan till Slobyn, och var sedan inhysesplacerade runtom i socknen. Johan dog utfattig 1814 i Slobyn, makan gifte om sig med Nils Andersson från Gylterud. Sonen Petter blev faktiskt bonde i granngården Östagata.

 

1794-1827

Olof Nilsson och Kjersti Jonsdotter/Maria Olsdotter.

 

Olof var kyrkvärd, född i Grytterud 1764. Detta var Kjerstis andra gifte, hon var född 1738, familjen kom flyttandes från hennes hemby Gylterud. 1907 dog Kjersti av lungsot, och Olof gifte sig med Maria Olsdotter från Gräsmark född 1779. Hon dog också i lungsot, 1861 efter 36 år som änka.

 

1827-1841

Sonen Nils Olsson och Kjerstin Andersdotter.

 

Nils Olsson var bonde och nämndeman, född 1808. Kjerstin var född 1803 i Fjäll och dog 1872. Det gick utför med familjen, de flyttade 1841 till Gylterud som inhyses, 1847 blev de backstusittare i Domarängarna i Östra Tobyn. Nils dog 1889.

 

1841-1882

Nils Olsson och Kjerstin Nilsdotter. 

 

Nils var lanthandlare, nämndeman och bonde född 1811 i Bjurbäcken. Kjerstin föddes 1803 i Salungen och dog här 1876. Nils dog 1883. Paret fick nio barn och har många ättlingar i bygden.

 

1882-1941

Johannes Andersson och Maria Nilsdotter.

 

Johannes var bonde och kyrkvärd, född 1851 i Fjäll och bror till bl.a. Nils i Svindalen. Maria Nilsdotter var född 1857, från Där Öste i Salungen. Ingen av de åtta barnen fick själva några barn, de två som var gifta var Agnes (Bäckman) på Stampen i Tobyn och Amanda på Mella i Fjäll – senare Mellbyn i Arvika. Johannes dog 1921, Maria 1936.

 

1941-1943

Johan Jansson Åstbom och Anna Nilssons barn.

 

Anna Nilsson föddes 1878 Mellansjöarna i Övre Slobyn, hon var moster till Thea Öster. Hon var gift med Johannes Nilsson Möller från Ragnerud, född 1857. Han dog 1909, och Anna var sedan ”sambo” med Johan Jansson Åstbom från Åmot, född 1863. Han dog 1843, Anna bodde sedan i Östra Myra i Rinnen, hon dog 1952 efter ett år i Nystuga i Övre Fjäll.

 

1943-1952

De föregåendes son Axel Åstbom och Astrid Nilsson.

 

De var de sista som bodde vid Neragata, efter försäljning till hembygdsföreningen flyttade de till den nybyggda villa på andra sidan nya vägen. Paret bodde innan dess i Hagalund/Sättra i Nedre Fjäll.

Axel föddes i Åstenäs 1912 och dog 1995 efter flera år i Edanes servicehus. Astrid var född 1920 i Gylterud och dog 1980.



 

 

 





Toppen av sidan